Beth Harbison - en nykomling i chiclit-gänget

Har det senaste varit lite fångad i chiclit-genren både när det gäller film och böcker. Kanske för att det oftast är en så bekväm verklighetsflykt för en stund.
Så för några dar sen när jag var inne på adlibris hittade jag en ny författare, Beth Harbison vars första bok, Anonyma skoälskares klubb, kom ut på svenska förra året.

Boken kretsar kring fyra kvinnor som delar samma skostorlek samt samma facination för skor. De bestämmer sig för att träffas på tisdagkvällar för att byta och låna skor av varandra. Handlingen tycker jag låter både mysig och lovande om än rätt så förutsägbar, men det hör ju faktiskt till stilen. Det är inte slutet eller någon oväntad knorr som betyder mest utan karaktärerna och de eventuella komiska situationer som de hamnar i.

Beth Harbison kommer själv från Maryland, USA och har förutom sina tre romaner även skrivit två kokböcker. Ser fram emot att läsa den här boken någon gång i framtiden. Ska kanske spara den till en riktigt regnig novembervecka.

So long!

Anonyma skoälskares klubb

En shopaholic slår till igen!

Med ett leende på läpparna sitter jag nu här efter att precis ha läst ut En shopaholic säger ja av Sophie Kinsella.
Kinsellas böcker är alltid en angenäm läsupplevelse och jag ser fram emot att läsa fler av hennes böcker framöver.

Denna gången kretsar handlingen kring Beckys och Lukes stundande bröllop. Det finns dock ett problem. Både Lukes mor, New York-socitetsdamen Elinor och Beckys mamma hemma i England planerar bröllopet...var sitt ovetandes om varandra, vilket naturligtvis leder till problem för den rådvilla Rebecca. Av Elinor blir hon lovad sitt livs största upplevelse i form av ett sagobröllop på the Plaza, men därhemma renoverar hennes föräldrar om sitt hus och lägger ned hela sin själ i vad de tror är sin enda dotterns enda bröllop. Så som ni säkert förstår uppstår det diverse tokigheter som Becky måste ta sig ur på sitt eget ambivalenta sätt.

Visst sitter man och blir lite lätt nervös och visst får man magknip utav huvudpersonens oförmåga att lösa sina problem, men i slutändan brukar det på ett mirakulöst sätt lösa sig för våran antihjältinna ändå. Så slutet gott allting gott och jag kan verkligen rekommendera böckerna om shopaholicen Rebecca till alla som har det allra minsta intresse för kläder och skor, de är som ett smörgåsbord i mode.

En shopaholic säger ja är för övrigt den tredje boken i serien om Rebecca Bloomwood och de två första böckerna, En shopaholics bekännelser och En shopaholic i New York blev olyckligtvis till en film 2009, som inte bara föll platt utan även förstörde två potentiella filmmanus. Filmen har egentligen bara lånat vissa idéer från böckerna och sedan gjort en helt egen variant på temat. Detta tycker jag är synd då filmen blev en riktig flopp med karaktärer som bara är ett skal utav böckernas. Hade filmen gjorts i England och inte i Hollywood hade den med största sannolikhet blivit mycket, mycket bätte och mer trogen böckerna. Men, men c'est la vie.

Mycket nöje!

Viktigt meddelande!

Något extraordinärt har hänt, något som jag antagligen inte kommer att uppleva igen på väldigt, väldigt länge och som, om jag ska va ärlig, jag aldrig trodde skulle ske! Det är inte någon komet som har passerat utan något mycket mer spektakulärt. Igår var jag på myrorna och jag kom inte...jag upprepar, jag kom inte därifrån med en bok. Inte en enda!

Vadan detta? Har jag tappat min facination för böcker? Bör jag bli orolig?
Det fanns gott om böcker som jag skulle vilja ha, men jag bara ställde tillbaka dem och tänkte; "Min bokhylla är ju faktiskt fylld till bristningsgränsen och nu får jag inte köpa en bok till innan jag läst allihop!". Ja, jag var riktigt barsk mot mig själv må ni tro och det verkade ju funka.

Dock köpte E två böcker och eftersom vi har gemensam vårdnad om bokhyllan, så blev kanske slutresultatet detsamma som om jag hade köpt böckerna, men skillnaden är att jag har köpt upp min bokkvot (och även en del av hans), så han har faktiskt lite hyllmeter tillgodo.

/ Tjingeling