Corpus delicti!

Jag har fått en ny författare att lägga till min topplista bland deckarförfattare, den saken är klar. Elias Palms debut om rättsläkaren Ella Andersson är en underbart klurig deckare precis i min smak. Jag har tidigare skrivit att jag har lätt för att tröttna på långtråkiga deckare och har därför prisat det snabba tempot i keplerdeckarna. Corpus delicti har inte ett överdrivet tempo, ej heller svindlande action men Elias Palm lyckas med det som många andra deckarförfattare, enligt mig, misslyckas med. Nämligen att hålla spänningen boken igenom genom att ge små, små ledtrådar som hela tiden får min hjärna att pussla, knepa & knåpa, med andra ord arbeta på högvarv genom hela boken.

Rättsläkaren Ella Andersson har en stor passion för antikviteter. Främst för speglar, men en dag så fångar ett antikt bordsur på en nätauktion hennes intresse. När hon väl har det i sin ägo inser hon att hon har sett det förut, det stod i hennes föräldrahem. Det märkliga är att hennes föräldrahem brann ner när hon var sex år och hennes far Fredrik omkom i branden. Hur kan ett bordsur som brunnit upp auktioneras ut till försäljning 30 år senare. Ellas nyfikenhet gör att hon privat börjar utreda vad som hände den där natten då hennes far omkom, samtidigt som hon har flera besynnerliga rättsfall på sitt bord på jobbet. Fall som även det ser ut att ha kopplingar till hennes familjs förflutna.

Trots att huvudpersonen Ella Andersson är en rättsläkare, precis som Palm själv, så dryper inte handlingen av blod, inälvor och annat äckligt. Utan boken ger en saklig och informativ insyn i livet som rättsläkare. Corpus delicti är en riktigt mysig och hemtrevlig deckare som jag varmt rekommenderar.

Ett varmt tack till pocketförlaget för boken!

/Sara

Corpus delicti

Kommentera här: