Stjärnlösa nätter

I Stjärnlösa nätter skriver Arkan Asaad en delvis självbiografisk historia, där detaljerna kanske inte är exakta, men de viktigaste elementen i historien har han upplevt själv.

Amàr, som berättelsens huvudperson heter, är uppvuxen i Sverige, men är av irakisk kurdisk härkomst. Han känner sig mer svensk än kurdisk, men för hans far är den kurdiska kulturen och sederna mycket viktiga. Amàrs far håller familjen i ett järngrepp och styr despotiskt över deras liv.

När Amàr är 19 år åker familjen på semester till Kurdistan, och tas emot som kungligheter i faderns hemby. Väl framme kommer det fram att släkten har planer för Amàr, nämligen att gifta bort honom med kusinen Amina, som han visserligen håller av, men bara som en syster. Amàr vägrar till en början, men efter långvarig utfrysning och psykisk tortyr ger han håglöst efter för släktingarnas krav och giftermålet äger rum.

Eftersom det inte finns någon svensk ambassad i Irak får Amàr ta med sin unga fru till Damaskus i Syrien, där hon får ansöka om att få komma till Sverige. Amàr åker hem och ansöker om uppehållstillstånd för sin fru, vilket är en segdragen process, dels på grund av ländernas byråkrati, dels på grund av de många sökande. Under tiden får Amina bo inackorderad i Damaskus, tillsammans med andra unga kvinnor i hennes situation. Deras liv är mycket begränsad, de får till exempel inte gå ut utan manlig följeslagare, etc.

Hemma i Sverige försöker Amàr stoppa huvudet i sanden och förneka sin situation. Han festar och förför kvinnor, och förhalar samtidigt Aminas uppehållstillstånd genom att inte dyka upp på avtalade möten hos Migrationsverket, inte skicka in kompletterande papper, och så vidare. Så småningom träffar han en tjej som han bli förälskad i och inleder en relation med, och det stressande dubbellivet sliter på Amàr. Både hans och Aminas familjer börjar tappa tålamodet med honom, och så småningom blir han hotad till livet.

Hur han till slut löser det hela ska jag inte avslöja, men det är ju något man anar redan från början eftersom författaren numera så öppet föreläser mot tvångsgifte och vill uppmärksamma folk om att det inte bara är flickor som drabbas. Arkan Asaad själv försonades slutligen med sin familj och släkt, även med sin far, som var den allra mest drivande kraften bakom giftermålet. Arkan Asaad har skrivit ytterligare en roman , denna gång i samarbete med sin far, eftersom den baseras på faderns liv och bakgrund. Genom arbetet med boken har Asaad lärt sig mycket om faderns bakgrund och om de svåra upplevelser som format honom och säger sig nu förstå honom bättre.

Stjärnlösa nätter var januari månads bokcirkelbok, och under diskussionen framkom det att precis som jag berördes de andra inte huvudsakligen av Amàrs påtvingade giftermål (även om det så klart är en hemsk sak att tvingas till), utan mer av andra saker. Till exempel den kurdiska kulturens syn på barnuppfostran – att föräldrar kan misshandla sina barn grovt i uppfostringssyfte och förtrycka deras vilja helt. Begreppet heder och lojalitet var en annan sak, och alla var vi överens om att den det var mest synd om var Amina som tvingades att pausa sitt liv i hela tre år och vänta på en man som inte ville ha henne. Jag hade inte så mycket sympati för Amàr, som jag tycker kunde ha skött hela historien på ett snyggare sätt och varit mindre självupptagen.

Språket i boken är lite knepigt: det är korrekt svenska, men med den kurdiska brytningens särpräglade rytm som gör att svenskan låter annorlunda än den brukar. Jag provade att både läsa boken och att lyssna på den, och att lyssna kändes helt klart bättre. Det är författaren själv som läser sin text och hans röst och uttal är helt i harmoni med historien och gestaltar Amàrs vrede och frustration väl.

Med allt detta i åtanke fick boken ändå bara medelbetyg i vår bokcirkel. Det var svårt att exakt sätta fingret på varför, för vi var överens om att det var ett viktigt ämne den behandlade, men som bok var den en medelmåttig upplevelse.

 

 

 
 
 
 

 

 

 

Kommentera här: