Tom's Midnight Garden

Tom är mycket upprörd. Hans bror Peter har fått mässlingen, vilket innebär att Tom måste spendera en stor del av sommaren i karantän hos sin moster och morbror. Släktingarna har inga barn som han kan leka med och de bor i en lägenhet utan vare sig trädgård eller fina omgivningar. Vad som till en början ser ut att bli en ändlös, sysslolös sommar visar sig i stället bli Toms livs största äventyr.

I hallen i det gamla hyreshuset står en gammal farfarsklocka. Klockan går aldrig rätt utan slår klockan fem klockan elva och klockan tre klockan sex. På natten, när Tom ligger vaken, hör han hur klockan i hallen slår midnatt, bara det att den inte gör det, den slår tretton slag. Den trettonde timmen är en magisk timme som tar Tom ut på en resa i tid och rum. Utanför hyreshuset, som nu är ett stort boningshus, är betongen borta. I stället breder en fantastisk trädgård ut sig så långt ögat når. Frågan är inte var Tom har hamnat utan när?

 

Jag hade aldrig tidigare hört talas om vare sig Philippa Pearce eller Tom's Midnight Garden (sv. Mysteriet vid midnatt), men då jag läste Lucy Dillons Och så levde de lyckliga, dök titeln upp med jämna mellanrum. Det lät som en barnboksklassiker man inte får missa i stil med Maria Gripes Agnes Cecilia. Och det finns faktiskt en hel del likheter. Jag kanske inte förnimmer samma kusliga stämning i Tom's Midnight Garden som jag gjorde i Gripes suggestiva spökhistoria, men tillsammans utgör de ett gott exempel på välskrivna, lite småkusliga och fantasifulla böcker för barn och vuxna.

Hade jag läst boken som barn eller tonåring hade jag nog funderat över och fastnat för helt andra saker än när jag nu läser den som vuxen. Många gånger irriterar jag mig på Toms bristande förstånd och oförmåga att kommunicera eller tänka på någon annan än sig själv. Men så slår det mig – han är ju bara en barn och barn tenderar att tolka allt och alla i sin omgivnin utifrån sig själva och sina egna behov. Tom skulle kunna jämföras med en annan, svensk samtida barnbokskaraktär, nämligen Peter Pohls Krille från Janne, min vän. På samma sätt som Krille tolkar allt han lär sig om Janne utifrån hans egna behov av Janne, ser Tom på lekkamraten Hatty som någon som existerar för honom, snarare än som en person som lever ett eget liv skilt från honom – både i tid och rum.

 

Jag skulle gärna vilja diskutera likheter och skillnader mellan Tom's Midnight Garden, Agnes Cecilia och Janne, min vän med någon. Kanhända kan jag få med Lärarinnan på tåget. Inalles är det ju inte fråga om mer än ca 600 sidor fördelat på tre böcker. Någon som känner sig lockad?

 

Summa summarum: Välskriven barn- och ungdomslitteratur är aldrig ett slöseri med tid utan snarare ett verktyg för oss vuxna, med vilkens hjälp vi kan förstå barns upplevelsevärld lite bättre.

 

 
 
 
1 Lärarinnan:

skriven

Jag är på! Jag ska bara hitta böckerna.

Svar: Som Tony Tiger skulle ha sagt: Grrrrrreat!
Bea, Sara och Judit

Kommentera här: