Paradisträdet

Jag har stora krav på uppläsare av böcker: de ska inte dramatisera boken, inte stå i vägen för historien, utan bara läsa den rakt upp och ner på ett lugnt sätt. Dessa krav uppfylls av Angela Kovacs som är uppläsare för Elly Griffiths böcker om rättsarkeologen Ruth Galloway, vilket har gjort att jag har valt att lyssna på böckerna istället för att läsa dem.

Den senaste i raden av böckerna om Ruth och hennes arbete tillsammans med Norfolk-polisen blev Känslan av död. När den var klar tipsade Storytel om en julnovell av Griffiths som heter Paradisträdet. Novellen utspelar sig precis i rätt tid mellan Känslan av död och nästkommande bok i serien. Så jag nappade och blev som vanligt inte besviken.

Ruth ska fira sin första vuxna jul och har bjudit hem mannen som hon börjat dejta för ett tag sedan. Dottern Kate är 18 månader och vännerna som vi känner igen från bokserien är naturligtvis också med på ett hörn. Titeln Paradisträdet syftar på det namn man hade på julgranar förr, och vi får naturligtvis en lektion i julgranens historia av druiden Cathbad (älskar den karaktären!). Det ryms bara ett yttepyttelitet korn av mysterium i denna korta historia, novellen är mest avkopplande, mysig läsning som inger fin julkänsla. Att läsa en julnovell i juli kändes inte alls så skevt som jag trodde från början, utan jag fick lite mer förståelse för Beas böjning att läsa julböcker och se julfilmer lite närsomhelst på året – det kändes faktiskt riktigt mysigt!

 

Jag tror inte att min semester lär hinna sluta innan jag har tagit mig an nästa del i serien om Ruth Galloway!

 

 

 

 
 
 

 

 

1 Bea:

skriven

Trevligt att du har insett tjusningen med att läsa julböcker i juli - dvs maximal julstämning men minimal julstress.

Kommentera här: