Presidentens hatt

Året är 1986 i Paris. Den medelålders revisorn Daniel Mercier unnar sig en fin middag på en bra restaurang när hans fru och som är bortresta. Medan Daniel äter anländer ett sällskap på tre män, bland dem presidenten Francois Mitterrand. Daniel tjuvlyssnar förundrat på deras konversation och i slutet av kvällen, när bordssällskapet med presidenten har gått, upptäcker Daniel att presidenten har glömt kvar sin svarta filthatt. Efter en viss vånda gällande att återlämna hatten eller inte, börjar Daniel att bära hatten, varpå märkliga saker börjar att hända. Han blir mer självsäker, mindre rädd för andra, uppträder kunnigt och proffsigt på jobbet och får en befordran. Men så småningom tappar han bort hatten, till sin stora sorg. Hatten hittar därefter till flera personer, och kommer att innebära förändringar i allas liv.

Antoine Laurain har skrivit flera romaner, men är inte så känd utanför Frankrike. Han har en bakgrund som filmmanusförfattare, och det märks i berättelsen, för scenerna känns avskalade, filmiska och man känner sig som i en trevlig fransk film från 1980-talet. Eftersom karaktärerna inte är huvudpersoner lär vi oftast inte känna dem på djupet, men jag tycker ändå inte att de är platta, snarare tecknas deras viktigaste drag skickligt med små medel, men ändå levande. Det är ju hatten som är huvudpersonen egentligen, hatten som blir ett sätt att kunna presentera dåtidens Frankrike en smula. Det är ingen djup roman, men finstämd och ofta humoristisk. En charmig fransk bagatell att förgylla vilken dag som helst.

 

 

 
 
 

 

 

 

1 Amanda:

skriven

Du har en så fin blogg, med jättebra recensioner! Roligt att läsa. Kika gärna in på min blogg där jag också skriver recensioner, med mera :) ha det bra!
https://amandasminnen.wordpress.com

Kommentera här: