Harry Potter and the cursed child

När jag för första gången hörde talas om en uppföljare till Harry Potter-böckerna kändes det självklart att det var något jag absolut ville läsa. När det sedan blev klart att det var en pjäs det rörde sig om blev jag lite tveksam. Jag har inte läst berättelser i pjäsformat sedan min Shakespeare-vurm under gymnasietiden.

Vi får möta de välkända karaktärerna nästan exakt där epilogen i Dödsrelikerna slutade: Harry är gift med Ginny, de har tre barn, varav mellanbarnet Albus är en grubblande typ som inte känner att han passar in någonstans. När han börjar på Hogwarts sorteras han in som Slytherin, till allas fasa. Där trollkarlsskolan blev hans fars räddning känner Albus bara ett betungande ansvar att förvalta Potter-arvet, något som han känner sig oförmögen till. Det enda positiva med Hogwarts för Albus del är att han hittar en sann vän i Scorpius Malfoy, något som varken lärarna eller föräldrar från båda sidor uppmuntrar.

Mer ska jag inte avslöja om handlingen, men mörka krafter som har bidat sin tid hotar än en gång att skapa kaos. Albus och Scorpius får en stor roll i att förhindra det hela, medan Harry slåss mest med sitt föräldraskap och hur han förhåller sig gentemot sina respektive barn.

Om pjäsformatet störde mig under läsningen? Inte det minsta! Det var så himla välskrivet och spännande med oväntade vändningar samt tillbakablickar till de tidigare böckerna att jag slukade historien i två sittningar. Det var underbart att få återvända till trollkarlsvärlden med alla dess omtyckta attribut och persongalleri. Är man ett Potter-fan ska man definitivt satsa på att läsa The cursed child. Den svenska översättningen ges ut i oktober.

Det vore häftigt att se pjäsen framföras i London. Jag har hört att den ska vara spektakulär, både scenografiskt och visuellt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Mikaela:

skriven

Wow! Aj mitt hjärta! Vill läsa och vill se pjäsen. Det verkar nästan för bra för att vara sant.

2 C.R.M. Nilsson:

skriven

Jag tyckte jag såg allt så väl framför mig att jag verkligen köper att scenografi och effekter är något i hästväg :) Lite trist att det är osannolikt att jag kommer iväg för att se pjäsen.

Kommentera här: