Reisa: Röda ögon

Reisa är första delen i den dystopiska serien Röda ögon och Emelie Kempes debut. Vill du veta mer om henne och vad hon har på gång klicka HÄR.
 
Världen är täckt av is. Solen har försvunnit och i mörkret föds skuggorna i natten, med glödande röda ögon och en omättlig hunger för människoblod. Under Stormen föds även en flicka, som får sitt namn efter den kvällen, Storm. Nyårsafton, tjugo år senare, attackerar Röda Ögonen Storms hem. Morgonen efter är huset färgat av död. Med hjälp av sin lillasyster Freiya leder Storm överlevarna till en ny plats, ett nytt hem. Men hur länge kan de fly från Röda Ögonen? Vem är den mystiska Kol och hennes krigiska klan? Och finns det ett sätt att tillsammans få ett slut på den eviga vintern?
 
 
 
Reisa är en både spännande och actionfylld debut. Boken är lättläst och har ett bra driv. Efter att ha läst de inledande kapitlen hade jag svårt att lägga den ifrån mig och det slutade med att jag läste ut hela boken samma dag. Jag får erkänna att mycket berodde det på att jag ville veta vad som skulle hända mellan huvudkaraktären Storm och den mystiska krigaren Kol. Laddningen mellan dem var härligt elektrisk och fick romanceälskaren i mig att jubla. För mig blir liksom alla böcker bättre när de har en romantisk subplot ;)
 
Storm en stark karaktär och agerar ofta vuxet för sin ålder. Men med tanke på att hon fått växa upp under en svår tid och axla ett tungt ansvar redan som ung, känns det realistiskt. Det var fint att läsa om hennes starka band till sin syster Freiya och hur det stärker henne.
 
När det kommer till världen och katastrofen den råkat ut för i form av de Röda ögonen, ser jag fram emot att få veta mer i kommande böcker. Det känns som vi ännu bara skrapat på ytan. Vad hände egentligen när vintern tog över och de Röda ögonen kom? Jag ser med spänning fram emot fortsättningen.
 
Tack till Emelie för boken.
 
 
Blev du också sugen på att läsa kan du beställa direkt från författaren eller via Bokus och Adlibris.
 
 
 
 

I mitt klassrum ...

Lov och semester är över och det är dags att gå tillbaka till lite mer normala rutiner här på bloggen. I dag hänger jag därför med på tisdagsutmaningen från The Broke and the Bookish och den ser ut så här:
 
 
Back To School Freebie!
 
toptentuesday
 
 
Det fanns massor av förslag på hur man skulle kunna tackla veckans ämne och jag har valt att dela med mig av böcker som jag skulle ha i mitt klassrum om jag vore lärare. Böckerna nedan är riktade till lite olika åldrar men det låtsas vi inte om.
 
 
1.  Harry Potter-böckerna. Förutom att J.K Rowling skapat en magisk värld som ger läsglädje till både unga och gamla. så finns en hel del att diskutera kring böckerna. Ta bara fördomarna som en del har mot de trollkarlar och häxor som inte är renblodiga och vilka konsekvenser din blodslinje får längre fram i serien. Det är inte svårt att dra paralleller till rasbiologi och andra världskrigets grymheter.
 
2. Högläsaren av Bernhard Schlink. När vi ändå är inne på andra världskriget måste jag ha med den här boken. Här finns mycket potential för diskussion.
 
3. Strimmor av hopp av Ruta Sepetys. Ännu en skildring av tiden kring andra världskriget, men här från en synvinkel som inte syns så mycket i klassrummen. Sepetys har även skrivit flera andra historiska romaner för unga vuxna som belyser händelser som kommit lite i skymundan.
 
4. Låt hundarna komma av Carol Rifka Brunt. 
 
5. Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell. Både den här och ovanstående bok ger bra insyn i hur man såg på HIV och hur de drabbade hanterades. Det är inte speciellt många år sedan och väldigt skrämmande att se hur människor behandlades och smutskastades.
 
6. Som eld av Sara Lövestam. Nu är kanske inte dagens ungdomar lika starkt uppfostrade till att den heteronormativa kärleken är den enda kärleken som tidigare generationer, men ungdsomsböcker som visar att kärleken kommer i många former behövs alltid.
 
7. Du, bara av Anna Ahlund. Av samma anledning som ovan.
 
8. Engelsfors-trilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Magi, vänskap, kärlek och huvudkaraktärer man lätt kan relatera till.
 
9. Niceville av Kathryn Stockett. Här går vi tillbaka till 60-talet. Inte heller det speciellt längesedan. Ändå var livsvillkoren för färgade så otroligt mycket sämre. Nyttig läsning!
 
10. Här tog fantasin slut. Ge mig gärna ett boktips om du tycker något fattas på listan :)
 
 
 
 
 
 

Flickan med gåvorna

Jag är ingen stor anhängare av zombielitteratur, inte heller dystopiska skildringar egentligen, förutom några få riktigt bra som har höjt sig över mängden. Men av någon anledning lockade Flickan med gåvorna av MR Carey till läsning, och magkänslan var den rätta även denna gång.

Vi befinner oss i en England som är ödelagt efter en zombieapokalyps. Det är en sorts svamp (som faktiskt existerar på riktigt och angriper myror i Amazonas och som inspirerade författaren) som angriper människornas hjärnan och omvandlar dem till tomma tankelösa skal vars enda uppgift är att mata svampen som livnär sig av deras kroppar. Tjugo år efter kollapsen lever Melanie på en militärbas tillsammans med andra barn som är angripna av svampen men inte beter sig som andra ”hungriga”, som zombierna kallas. Dessa barn har välutvecklade kognitiva förmågor och man försöker forska fram något sorts botemedel genom att studera dem. Barnen är inlåsta i celler men får till exempel gå i skola, och det tycker tioåriga Melanie är toppen. Allra mest tycker hon om lektionerna som hålls av favoritläraren Miss Justineau, som inte riktigt klarar att bara se på barnen som forskningsobjekt, som hennes chef dr Caldwell skulle önska.

Utanför militärbasen finns vildarna, som är människor som en gång valde att inte leva på militärbaser, utan vill klara sig i egna flock. En dag attackeras militärbasen av dessa vildar och Melanie, miss Justineau, dr Caldwell och några soldater som lyckas fly får förlita sig på varandra och försöka ta sig till Beacon, som är mänsklighetens ”säkra stad” och bas.

Sammansättningen av gruppen är möjligtvis något klyschig, men händelserna är det inte! Jag tycker om hur nyskapande boken är, och hur den fokuserar mer på moraliska dilemman än köttiga actionscener, även om det finns gott om spänning också. Karaktären Melanie är en av senaste årens mest komplexa för mig, och hon stannar hos mig i tankarna långt efter avslutad läsning.

Riktigt välskriven och nyskapande dystopisk läsning, som sagt, och som dessutom kommer som film snart. Trailern verkar mycket lovande, fast jag avråder från att se trailern före eller under läsning, eftersom hudfärg och utseende på karaktärerna skiljer sig från beskrivningarna i boken, och vad det än stod i texten såg jag trailerns karaktärer framför mig, vilket rörde ihop saker och ting en aning.

Lästips till hängmattan, resan eller till hösten efter semestern!