Problemet med får och getter

Om den ovanligt varma och torra sommaren 1976 som drabbade Storbritannien har det skrivits flera romaner, en av de senare är till exempel underbara Sommaren utan regn av Maggie O´Farrell. Problemet med får och getter utspelar sig även den under denna heta sommar, och platsen är en återvändsgata i en förort i East Midlands i England. Flickorna Grace och Tilly är tio år denna sommar när en av grannarna, Mrs Creasy, plötsligt försvinner. Det står nära till hands att skylla försvinnandet på värmeböljan som får folk att tappa fattningen och göra galna saker, men Grace, som har livlig fantasi och undersökande egenskaper, vägrar att godta den förklaringen. Hon drar med sig den mer försiktige Tilly på jakt efter svar, och de börjar iaktta grannarnas liv för eventuella ledtrådar. På gatan bor förutom Grace och Tillys familjer bland annat en medelålders man med sin kvävande mamma, en desperat ensamstående mor, en sörjande änkling som numera öser all sin kärlek på sin trädgård, en särling som betraktas som potentiellt farlig av grannarna, Mr Creasy vars fru försvunnit, och Dorothy vars man skrämmer henne till glömska. När flickorna börjar söka efter svar visar det sig att alla på gatan har något att dölja, men inte riktigt det man tror från första början... Det blir en sommar av både splittring och gemenskap på gatan, och när hösten kommer kommer alla att vara lite förändrade.

Att låta barn föra handlingen framåt kan vara en vansklig procedur i orätta händer. Det kan vara underhållande, men föga realistiskt med ungar som är alldeles för brådmogna och klarsynta för att det ska vara realistiskt, bara för handlingens skull. Joanna Cannon lyckas undvika den fällan, med några få undantag då Grace är lite för insiktsfull. Det vägs upp av barnens ärliga och naiva sätt att se på sin omgivning och göra egna bedömanden som inte färgats av sina föräldrars och de närstående vuxnas fördomar. För fördomar finns det gott om på denna gata, och det kollektiva fördömandet mot stort och smått som baseras på dessa fördomar blomstrar friskt.

Till en början läser jag ivrigt för att få reda på varje människas hemlighet, och mysteriet kring Mrs Creasys försvinnande. När romanen saktar ner något i mitten blir jag otålig tills jag inser att Det Stora Avslöjandet inte riktigt verkar vara poängen här, utan det är istället gatans gemensamma historia och sociala gemenskap, människans behov av att bli sedd och känna tillhörighet. Sedd med dessa ögon är romanen fullspäckad med kloka iakttagelser och djupa, verklighetstrogna personskildringar som speglar människans livskamp. När boken är slut åker den upp på min Läsa om-lista: jag tror att det finns flera lager att upptäcka i denna ovanligt mogna debutroman.

 

 

 
 
 

 

 

 

 

Kommentera här: