Tjärdalen

Till januari månads bokcirkelbok valdes Tjärdalen av Sara Lidman. När det kommer till svenska klassiker så finns det massor som jag skulle vilja läsa, men de tenderar att hamna långt ner på prioriteringslistan på grund av att de ofta verkar omständliga och lite svåra att läsa. Tjärdalen bekräftade tyvärr denna känsla hos mig, men var samtidigt värd lästiden. Det är just en av anledningarna till varför det är så bra med bokcirkel: man tar tag i böcker som man inte skulle ha valt själv.

Romanen är Sara Lidmans debutbok, och handlingen utspelar sig under en kort period kring midsommar någon gång på 1930-talet i byn Eckträsk i norra Västerbotten. Invånarna sliter för sitt uppehälle, vare sig de är bönder eller arbetar med annat så har de det knapert. Man är beroende av vädret och skörden, och även av varandra. När ett illdåd förstör en längre tids arbete och förväntad inkomst för en av byborna ställs allt på sin spets. Hur ska man hantera gärningsmannen och den kollektiva skulden som följer, och vad säger det om byns invånare? Och inte minst: hur ska man förhålla sig till varandra i framtiden?

Det svårlästa i romanen kom sig av att dialogerna är skrivna på västerbottensdialekt, som i talspråk. Till en början orkade jag bara läsa ett fåtal sidor åt gången, men efterhand kom jag in i stilen och blev genuint intresserad av vad som skulle hända. Tjärdalen är som mina förutfattade meningar om norrlänningar: lågmäld och utan redundans, dvs inte ett ord sägs i onödan. Men det som sägs väger tungt, och Lidmans språk är fantastisk. Med få penseldrag målar hon upp landskapet, bylivet, mödorna och relationerna. Samtidigt som handlingen är begränsad till byn är ämnet allmängiltigt och ständigt aktuellt: hur tar vi hand om varandra, är tystnad och ovetskap också skuld? Utöver dessa frågor kändes det verkligen som att få ta del av en del av det svenska kulturarvet. Så som sagt, det var inte en bok jag hade valt att läsa själv, men jag är glad att ha läst den.

 

 

 

 
 

 

 

 

 

1 Hanna:

skriven

Jag älskar Sara Lidman! Läste hela hennes "Jernbaneepos" medan jag ammade min dotter för 13 år sedan. Mer givande än att slötitta på TV-serier anser jag.

Svar: Hej Hanna! Jag läste också när jag ammade mina barn - fick väldigt mycket läst då... Tack för tipset, jag ska kolla in "Jernabeeposet"! /Judit
Bea, Sara och Judit

Kommentera här: