The handmaid´s tale

Det har varit svårt att missa uppmärksamheten i media kring tv-serien The handmaid´s tale under våren. Serien bygger på Margaret Atwoods dystopiska roman från 1983.

Jag började titta på serien när den började sändas, och blev sedan arg på mig själv för att jag inte hade väntat tills hela säsongen var klar, så att jag kunde se den i ett svep (Netflix har skämt bort oss med hela säsonger som släpps samtidigt...). Jag blev så frustrerad att jag köpte en engelsk pocketutgåva av romanen bara för att se hur historien gick. (Den senaste tillgängliga svenska översättningen var från 1984, i bibliotekets magasin, därav mitt engelska val. Men en ny översättning och ny svensk utgåva är på gång till hösten!)

Romanen handlar om ett USA som inte längre är några förenta stater längre, efter en kupp som störtade hela samhällsformen och bröt med det västerländska sättet att leva. Landet, eller vad som återstår av det, har blivit en teokrati, ett statsskick där de ledande har en ytterst förvrängd bibelsyn och -tolkning som grund. Fertiliteten runt i världen har dalat, väldigt få barn föds längre, och därför har fertila kvinnor tvingats bli till en sorts födsloslavar åt de ledande männen och deras ofruktbara fruar. Kvinnor tillåts inte längre arbeta annat än i hushåll, och får inte studera, läsa, inneha egendom, och så vidare. Det är i detta Offred lever. Hon får heta Of-Fred efter ledaren hon bor hos, Fred, som markerar att just nu tillhör hon honom.

Det finns små fraktioner av motstånd runt om i landet, men spioner finns överallt och straffet för oliktänkande är hårt, likaså om man är så kallad ”könsförrädare” (homosexuell) eller om man begår brott. Sådana människor dödas eller skickas till kolonierna för att städa kemiskt- och kärnavfall utan skyddsutrustning, vilket leder till en snabb och smärtsam död.

I tillbakaglimtar får vi reda på Offreds tidigare liv och hur små, nästan omärkliga steg ledde till denna nya ordning man tvingas leva i. Små förändringar som ingen tog på allvar, som man hoppades skulle gå över snabbt, men som visade sig bara bli värre. Det är hisnande och läskig läsning, inte minst i denna Trump-era som för några år sedan lätt hade kunnat avfärdas som ett framtida skämt.

Jag älskade att läsa boken, älskade språket i den, och hur historien fick mig att tänka massor och prata med andra om att vara rädd om våra framsteg, att aldrig släppa på dem, vare sig när det gäller jämställdhetsfrågor eller allmänmänskliga sådana. Tv-serien är också helt fantastisk, och nu har jag sett att den kommer att få en andra säsong till nästa år. På det sättet förstår man ju att historien kommer att broderas ut, för drygt halvvägs in i säsong ett har man redan täck det mesta som boken har handlat om, men eftersom boken slutar ganska abrupt (och frustrerande) så är jag glad om det hittas på och läggs till mer på denna fantastiska historia som jag vill tillbringa mycket mer tid med.

 

 

 
Jag brukar inte gilla utgåvor med filmomslag, men jag tycker att den här är jättefin!
 
 
 
Och så här kommer den svenska utgåvan att se ut. Kommer i oktober hos Norstedts förlag.
 
 

 

 

 

1 Kristina:

skriven

Jag har sett färdigt tv-serien och älskade den så mycket att jag nu har börjat läsa boken. Det är just den med filmomslaget och en av de få böcker som jag dristar mig att läsa på engelska. Blir bara ännu mer nyfiken på att läsa ut den efter din recension! :)

2 Lena:

skriven

Den här boken måste jag verkligen läsa.

Kommentera här: